Författare: Ida Söderström

Vad är reklam när det inte längre skapas av människor? Vem bär det juridiska ansvaret när en bild inte visar verkligheten – utan en AI-genererad version av den? Under Almedalsveckan lyfter MarLaw frågan om gränsdragning, etik och juridik i en tid där tekniken springer före lagstiftningen.

– Utvecklingen går snabbare än vad vi hinner förstå, konstaterar Cecilia Torelm Tornberg, advokat och partner på MarLaw, som är en av medverkande i panelsamtalet AI-driven marknadsföring – vad är deepfake? på Mediescenen i Visby.

Ett gemensamt grepp om mediebranschens framtidsfrågor

Mediescenen samlar i år femton aktörer från mediebranschen som tillsammans arrangerar 26 seminarier under tre dagar. Tre seminarier som MarLaw, RO och IAB arrangerar har temat reklam – och bjuder på samtal om allt från influencers och barnreklam till AI och marknadskommunikation.

– Det är just det gemensamma upplägget som gör Mediescenen så spännande. Tillsammans kan vi skapa breda, angelägna samtal om juridik, ansvar och framtidens kommunikation, säger Cecilia Torelm Tornberg.

AI och juridiken – ett regelverk i otakt?

MarLaws programpunkt fokuserar på det som just nu utmanar marknaden mest: AI-genererad marknadsföring. Vad händer när gränsen mellan verklighet och fiktion suddas ut – och vilket ansvar har egentligen den som skapar, publicerar eller sprider innehållet?

– Särskilt intressant är hur AI används för att generera bilder, filmer och ljud som ser verkliga ut – så kallade deepfakes. Även om tekniken finns, har inte alla användare koll på vad som gäller enligt exempelvis upphovsrätt eller GDPR, säger Cecilia.

Hon förklarar att AI-förordningen definierar deepfakes som innehåll som liknar verkliga personer, platser eller händelser – och som kan uppfattas som autentiskt, trots att det är manipulerat.

– Frågan är hur det kommer att tillämpas i praktiken. Om man tar bort moln från himlen i en bild – är det då en deepfake? Var går gränsen?

Ansvar, etik och förtroende

Ett vanligt dilemma som MarLaw möter hos sina klienter är hur AI-genererat material ska markeras, så att mottagaren förstår att det inte är verkligt. Det är inte bara en juridisk fråga, utan också en fråga om konsumentförtroende.

– Om konsumenter inte vet att innehållet är AI-genererat finns en risk att de blir vilseledda. Då pratar vi inte längre bara om teknik – utan om reklamens trovärdighet i grunden, säger Cecilia.

Och vem bär då ansvaret?

– Det är flera som kan hållas ansvariga: de som producerar, publicerar – och plattformarna där innehållet sprids. Lagstiftningen pekar inte bara ut en, utan flera aktörer som behöver ta ansvar.

Välkommen till Mediescenen

Under samtalet på Mediescenen medverkar Cecilia Torelm Tornberg själv i panelen tillsammans med branschrepresentanter och moderator. Fokus ligger på att belysa både de juridiska och etiska aspekterna av AI-driven marknadsföring – och vad som krävs för att reklam även i framtiden ska vara trovärdig, tydlig och ansvarsfull.

– Vi hoppas på en engagerad diskussion och många perspektiv. För det är just i samtalet mellan teknik, juridik och etik som framtiden avgörs, säger Cecilia.

📍 Mediescenen, Mellangatan 7 – tisdag under Almedalsveckan
🎤 AI-driven marknadsföring – vad är deepfake?

Är du intresserad av att veta mer om AI driven marknadsföring, barn i dagens reklamlandskap och andra aktuella mediefrågor? Kom då och träffa oss under Almedalsveckan där vi tillsammans med 14 andra organisationer anordnar Mediescenen i år igen.

Förra året var Advokatfirman MarLaw med och lanserade Mediescenen i Almedalen tillsammans med sex ytterligare organisationer och medieföretag. Vi kommer självklart att vara på plats i år igen och denna gång har vi utökat och är totalt 15 organisationer och företag. I år är vi även på plats tre dagar med ett fullspäckat program med massor av intressanta programpunkter den 24-26 juni.

Advokatfirman MarLaw har tillsammans med Reklamombudsmannen och IAB Sverige 3 panelsamtal under tisdagen 24 juni:

13.00 – 13.30 – Kan influencers ta ansvar?

13.35 – 15.15 – Barn i dagens reklamlandskap

14.25 – 14.55 – AI-driven marknadsföring – vad är deepfake?

Advokatfirman MarLaw håller i seminariet AI-driven marknadsföring – vad är deepfake?

Beskrivning av samhällsfrågan:
Framtidens marknadsföring kommer genereras helt eller delvis av AI. Var går gränsen för vad är att anse som deepfake och som behöver AI-markeras? När riskerar konsumenter att vilseledas? Hur bibehåller vi konsumenternas förtroende för reklamen? Vilka etiska och juridiska krav ställs på AI-driven och AI-genererad marknadsföring och räcker de?

Utökad information om evenemanget:
Vi diskuterar motsättningen mellan dom juridiska och etiska kraven och möjligheterna till framgångsrik marknadsföring. Vilka andra etiska frågor behöver annonsörer och kreatörer ta hänsyn till nu och framåt?

I panelen:

Advokat och Partner Cecilia Torelm Tornberg

Lisa Blom, Industry Realtions Lead Northem Europe Google

Karin Vajta Engström,  Head of Communications, AI Sweden

Jakob Rönnerbäck, Jurist, Sveriges Annonsörer

Läs mer och se hela programmet HÄR!

Hoppas att vi ses där!

 

Syftet med denna rapport – som vi framställer för tredje året i rad – är att på ett överblickbart sätt summera nyheterna från marknadsföringsrättsåret 2024. Detta eftersom det är svårt att hitta sammanhållen information på detta ständigt dynamiska rättsområde. Advokatfirman MarLaw har sedan starten år 1969 haft marknadsföringsrätten som en orubblig del av sin kärnverksamhet och kommer fortsätta ha det i framtiden. Denna summering redogör för årets lagstiftningsnyheter, domstolsprövningar samt tillsynen i Sverige. Vi har inte som ambition att vara särskilt utförliga utan snarare så kortfattade som möjligt för att skapa en snabb översikt. Detta kan inbjuda till fördjupad läsning där intresse finns. Först några reflektioner från året som gått.

Läs hela rapporten här!

Advokatfirman MarLaw har glädjen att meddela att Sandra Hanson har utsetts till ny partner. Sandra har varit en del av MarLaw sedan 2009 och har under dessa år visat ett enastående engagemang och djup expertis inom tvistlösning och proaktiv juridisk rådgivning.

Läs hela pressmeddelandet här, Pressmeddelande – Ny partner på Advokatfirman MarLaw Sandra Hanson

Bildjuridik – Bilder, video och GDPR

Bilder och video sprids rekordsnabbt via en rad olika kanaler, inte minst i sociala medier. Men många gånger råder oklarhet kring hur materialet får användas. Vilka avtal finns med fotografer och leverantörer och vad gäller enligt GDPR när vi avbildar människor? Numera är det också enkelt att skapa bilder med hjälp av AI men frågan är vad det innebär ur ett juridiskt perspektiv.

Den mycket uppskattade utbildningen Bildjuridik är uppdelad på två avsnitt som antingen kan följas var för sig eller som en samlad kurs. Utbildningen ger uppdaterad genomgång av vad som gäller vid alla former av bildhantering.

Utbildningen vänder sig till alla inom myndigheter, kommuner, landsting, företag, museer, organisationer och föreningar som har ansvar för eller arbetar med film, bilder i tryck, i sociala meder, på webben samt med bild- och videoarkiv eller dataskyddsombud.

Del 1 är inriktad på grundläggande bildjuridik och omfattar 3 timmar.

Ur programmet:

• Upphovsrätt och bilder – grundläggande upphovsrätt med inriktning på bild och film.
• AI-genererade bilder – hur kan vi använda bilder som skapats via en AI-databas? Vilka risker och möjligheter innebär AI?
• Bilder och video som tas av anställda inom organisationen. Vem äger rättigheterna?
• Upphovsrätt till innehållet i bilden. En känd tavla syns i bakgrunden; vad gäller?
• Vad får/ska lagras i arkivet? En digital bild/video som köpts för en enstaka publicering – ska den raderas efter publiceringen?
• Bildvävning på nätet och i sociala medier samt genomgång av länkning.
• Avtalsfrågor – vad är det vi köper och hur regleras användning och ersättning?
• Bilder som köps från bilddatabaser på nätet eller Creative commons – hur säkras användningen?

Del 2 fokuserar på GDPR och omfattar 3 timmar.

Ur programmet:

• Bildanvändning och GDPR – vilka rutiner krävs? När ska samtycke användas och fungerar avtal?
• Hur ska du tänka när du fotograferar och filmar inom organisationen? Vad säger till exempel GDPR om att filma föreläsningar där anställda förekommer?
• Hur ska du tänka när du vill använda bilder på barn och vad gäller vid fotografering i skolan?
• Vad gäller för bildanvändning i sociala medier och när gäller GDPR?
• GDPR och ansiktsigenkänning – är det framtidens teknik?
• Schrems II och det nya ramverket Data Privacy Framework. Vad innebär det nya avtalet mellan EU-kommissionen och USA när det gäller hanteringen av bilder i sociala medier?

Utbildare
Advokat Katarina Ladenfors, Partner på Advokatfirman MarLaw.

Tillfället är:

• 16 september

Du kan anmäla dig till del 1, del 2 eller båda. Du kan även anmäla dig till delkurserna vid samma tillfälle eller välja av de två datumen.

Antalet platser är begränsade för att ge utrymme för diskussion och frågor.

Pris: 3.900 kr ex moms per delkurs
10% rabatt vid anmälan till båda delkurserna

Anmälan 16 september

 

Välkommen till Marknadsrättsdagen!

Som marknadsförare och kommunikatör ligger fokus oftare på kreativitet än på juridik. Men de senaste årens snabba juridiska utveckling inom såväl dataskydd och personuppgifter som cookies, tvingar oss att ha en god översyn för att inte riskera kostsamma sanktioner.

Marknadsrättsdagen 2024 ger dig en uppdatering på alla nyheter som du behöver ha koll på för att kunna jobba med marknadsföring på ett juridiskt korrekt sätt samtidigt som du får den önskade effekten. Du får en uppdatering på hur du behöver beakta GDPR i relation till bland annat profilering och när du använder pixlar på Facebook och TikTok. Du får veta mer om hur du ska tänka kring samarbeten med influencers för att skriva korrekta samarbetsavtal och undvika kostsamma sanktioner. Det blir även en uppdatering kring AI och nya regelverk kring hållbarhetskommunikation.

Under dagen varvas juridiska pass med praktiska exempel från verkligheten, på så sätt får du med dig konkreta exempel som du kan applicera på din egen verksamhet.

I samarbete med Tidningsutgivarna, Fojo, Journalistförbundet, Medieledarna, Reklamombudsmannen, Schibsted, Sveriges Tidskrifter och Utgivarna kommer vi i sommar vara på plats under Almedalsveckan för att arrangera och delta i bland annat olika seminarier och panelsamtal. Allt kommer att ske under två dagar, onsdagen den 26 juni samt torsdagen den 27 juni.

Mer information och program för dessa två dagar kommer uppdateras löpande här och på övriga sociala kanaler.

En konstnär i Kina har genom en kombination av ca 150 olika instruktioner skapat, och upprepade gånger återskapat, en bild av en kinesisk flicka i AI-verktyget Stable Diffusion. Till följd av att konstnären återskapat bilden ett flertal gånger och då konstnärens kreativa val och specifika instruktioner resulterade i bilden ansåg kinesisk domstol att bilden var AI-assisterad och inte AI-genererad. Konstnären fick därmed upphovsrätt på bilden. Advokat Katarina Ladenfors gör en reflektion av målet.

Får att få upphovsrätt krävs att upphovsmannen gjort fria och kreativa val. Det krävs också att materialet är skapat av en människa. Hitintills har man inte bedömt att AI-genererat material är resultatet av en människas fria och kreativa val. Det finns flera mål som avgjorts i USA och det pågår rättsprocesser om AI.

Upphovsrättsmålet om AI-bilden
Referat: [(2023) Jing 0491 Min Chu No 11279]

En konstnär publicerade en bild skapad genom AI-verktyget Stable Diffusion på den kinesiska motsvarigheten till Instagram, Xiaohongshu. Bilden var märkt med konstnärens id på plattformen i nedersta högra hörnet. Bilden användes senare av en författare i en artikel publicerad på en annan plattform, men då utan id-beteckningen eller annan hänvisning till konstnären. Konstnären stämde därför författaren för upphovsrättsintrång vid Beijings domstol.

En fråga i målet var huruvida konstnären hade skapat bilden genom assistans från AI-verktyget, och att han därmed var att anse som skaparen av bilden, eller om AI-verktyget skapat bilden genom assistans från konstnären, varpå konstnären inte kan hävda upphovsrätt.

Domstolen fann att bilden var originell och hade upphovsrätt samt att konstnären var upphovsman till bilden. Domstolen resonerar här att de intellektuella prestationer som krävs för att uppnå originalitet bör återspegla en fysisk persons intellektuella insats. Det krävs därmed en omfattande insats från konstnären för denne ska få upphovsrätt, och att AI-verktyget bara är ett hjälpmedel på vägen i skapandeprocessen.

I tidigare domstolsavgöranden från bl.a. USA har domstolen kommit fram till att en person som ger instruktioner till ett AI-verktyg inte kan få upphovsrätt eftersom slutresultatet av bilden är oförutsägbart. I detta fall kunde konstnären dock visa att han med hjälp av kreativa val och omfattande instruktioner lyckats skapa och återskapa bilden upprepade gånger. Bilden var därmed inte AI-genererad utan AI-assisterad och konstnären fick upphovsrätt till bilden och journalisten gjorde intrång i konstnärens upphovsrätt genom att använda bilden.

Om en domstol inom EU skulle göra samma bedömning i en liknande situation är oklart. Praxis får utvisa hur vi ser på AI-genererade eller AI-assisterade bilder i framtiden.

Lär dig mer om Bildjuridik!
När det gäller AI och bilder finns fler aspekter att tänka på; vad innebär det att ladda upp eget material i AI-databaser? Vad ger man för rättigheter till databasen och finns det risker ur ett GDPR-perspektiv om materialet innehåller bilder på människor? Det och mycket mer kommer vi att gå igenom under kursen Bildjuridik – bilder, video och GDPR som går den 7:e mars och 23 april 2023. Läs mer och anmäl dig här.

Sedan förra årets viktiga lagändringar har Konsumentverket drivit ett mindre antal tillsynsärenden som berör regleringen om prisinformation och den nya ”trettiodagarsregeln”. Regeln innebär kortfattat att näringsidkare vid kommunicering av prissänkningar av en produkt måste ange det lägsta priset som tillämpats de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Konsumentverket har noterat att förarbetena och lagen är delvis otydliga. Konsumentverkets syfte med ställningstagandet är att tydliggöra samt komplettera bestämmelserna i prisinformationslagen (2004:347).

Konsumentverket förtydligar inledningsvis att tidigare pris alltid ska anges när en näringsidkare ger intryck av att det skett en prissänkning av en produkt. Konsumentverket går sedan in på relationen mellan marknadsföringspåståenden och prisangivelser. Näringsidkaren är skyldig att ange tidigare pris vid användning av påståenden som exempelvis, ”slutförsäljning”, ”erbjudande”, ”kampanj” eller andra liknande uttryck som ger intryck av en prissänkning. När det gäller fastställandet av tidigare pris menar Konsumentverket att det inte är tillåtet att beräkna en prissänkning utifrån ett annat referenspris än vad som framgår av trettiodagarsregeln. Detta oavsett hur prisfördelen kommuniceras till konsumenterna. Konsumentverket anger vidare att det tidigare priset måste kommuniceras i omedelbar närhet till det (nya) nedsatta priset (med liknande eller samma format). Slutligen avslutar Konsumentverket ställningstagandet med att fastställa att det typiskt sett inte får anges något annat referenspris än vad som framgår av trettiodagarsregeln. Detta kan få stor betydelse i förhållande till användningen av begrepp som ”rekommenderat pris”, ”outletpris” och liknande uttryck.

Ställningstagandet har redan trätt i kraft och kan tillämpas sedan den 9 oktober 2023, vilket är nära inpå stundande Black Friday och reaperioden därefter.

Advokatfirman MarLaw bistår med rådgivning gällande era frågor om prisinformation inför den kommande reaperioden – ta gärna en kontakt med oss här.

Om du vill veta mer om vad ställningstagandet innebär håller Advokatfirman MarLaw ett seminarium om ämnet den 8 november.

Tid: 09:00 – 10:00.
Observera att antalet personer är begränsat och att inget deltagande online är möjligt.

Plats: Advokatfirman MarLaw, Nybrogatan 11, 5 tr

Pris: 1 295 kr ex moms. Avgiften faktureras.

Anmäl dig på knappen nedan eller klicka HÄR. Sista anmälningsdag är måndagen den 6 november.

Anmälan

 

Lunchwebbinarium torsdag 9 november kl. 12.00-13.00

Under sommaren kom Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) med beslut som förbjöd ett antal företags användning av Google Analytics då den ansågs i strid med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Två av bolagen fick dessutom en sanktionsavgift varav en var på 12 miljoner kronor.

Någon vecka senare fattade EU-kommissionen beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter mellan EU och USA för amerikanska bolag anslutna till det så kallade EU-U.S. Data Privacy Framework (DPF).

Under detta kostnadsfria webbinarium behandlas relevanta frågeställningar i anledning av organisationers användning av Google Analytics.

• Innebär DPF att de nu är fritt fram att använda Google Analytics?
• Vad bör organisationer tänka på om de använder Google Analytics?
• Vad händer om DPF förklaras ogiltigt i likhet med tidigare beslut om adekvat skyddsnivå mellan EU och USA?
• Vilka säkerhetsåtgärder bör organisationer vidta för att uppfylla GDPR:s grundläggande principer?
• Vilka krav ställs för användning av cookies på webbplatser?
• Hur ser de tekniska möjligheterna ut för att GDPR-säkra användningen av Google Analytics?

Inledningsvis går advokat Sandra Hanson igenom de juridiska frågeställningarna och ger praktiska tips kring hur organisationer kan GDPR-säkra sin nuvarande och framtida användning av Google Analytics.

Maxwell Stanford från Garfield Digital ger en enkel översikt för hur tekniken bakom Google Analytics fungerar och vilka åtgärder som finns för att ge organisationer kontroll över hur personuppgifter delas med Google.

Sandra Hanson är advokat verksam vid Advokatfirman MarLaw AB och är bl.a. specialiserad på marknadsföringsrätt och integritetskyddsjuridik.
Hon har över tio års erfarenhet av dataskyddsfrågor och företräder klienter i domstol samt vid tillsynsärenden hos IMY.
Maxwell Stanford är konsult inom performance marketing och analys.
Han har jobbat med Google Analytics sen 2006 och är medgrundare till digitalbyrån Garfield Digital och SaaS-tjänsten Filterly.

Datum: 9 november 2023
Tid: 12:00 – 13:00.
Plats: Online
Pris: Kostnadsfritt

Anmälan: 
Anmäl dig på knappen nedan eller klicka HÄR.

Anmälan