En konstnär i Kina har genom en kombination av ca 150 olika instruktioner skapat, och upprepade gånger återskapat, en bild av en kinesisk flicka i AI-verktyget Stable Diffusion. Till följd av att konstnären återskapat bilden ett flertal gånger och då konstnärens kreativa val och specifika instruktioner resulterade i bilden ansåg kinesisk domstol att bilden var AI-assisterad och inte AI-genererad. Konstnären fick därmed upphovsrätt på bilden. Advokat Katarina Ladenfors gör en reflektion av målet.
Får att få upphovsrätt krävs att upphovsmannen gjort fria och kreativa val. Det krävs också att materialet är skapat av en människa. Hitintills har man inte bedömt att AI-genererat material är resultatet av en människas fria och kreativa val. Det finns flera mål som avgjorts i USA och det pågår rättsprocesser om AI.
Upphovsrättsmålet om AI-bilden
Referat: [(2023) Jing 0491 Min Chu No 11279]
En konstnär publicerade en bild skapad genom AI-verktyget Stable Diffusion på den kinesiska motsvarigheten till Instagram, Xiaohongshu. Bilden var märkt med konstnärens id på plattformen i nedersta högra hörnet. Bilden användes senare av en författare i en artikel publicerad på en annan plattform, men då utan id-beteckningen eller annan hänvisning till konstnären. Konstnären stämde därför författaren för upphovsrättsintrång vid Beijings domstol.
En fråga i målet var huruvida konstnären hade skapat bilden genom assistans från AI-verktyget, och att han därmed var att anse som skaparen av bilden, eller om AI-verktyget skapat bilden genom assistans från konstnären, varpå konstnären inte kan hävda upphovsrätt.
Domstolen fann att bilden var originell och hade upphovsrätt samt att konstnären var upphovsman till bilden. Domstolen resonerar här att de intellektuella prestationer som krävs för att uppnå originalitet bör återspegla en fysisk persons intellektuella insats. Det krävs därmed en omfattande insats från konstnären för denne ska få upphovsrätt, och att AI-verktyget bara är ett hjälpmedel på vägen i skapandeprocessen.
I tidigare domstolsavgöranden från bl.a. USA har domstolen kommit fram till att en person som ger instruktioner till ett AI-verktyg inte kan få upphovsrätt eftersom slutresultatet av bilden är oförutsägbart. I detta fall kunde konstnären dock visa att han med hjälp av kreativa val och omfattande instruktioner lyckats skapa och återskapa bilden upprepade gånger. Bilden var därmed inte AI-genererad utan AI-assisterad och konstnären fick upphovsrätt till bilden och journalisten gjorde intrång i konstnärens upphovsrätt genom att använda bilden.
Om en domstol inom EU skulle göra samma bedömning i en liknande situation är oklart. Praxis får utvisa hur vi ser på AI-genererade eller AI-assisterade bilder i framtiden.
Lär dig mer om Bildjuridik!
När det gäller AI och bilder finns fler aspekter att tänka på; vad innebär det att ladda upp eget material i AI-databaser? Vad ger man för rättigheter till databasen och finns det risker ur ett GDPR-perspektiv om materialet innehåller bilder på människor? Det och mycket mer kommer vi att gå igenom under kursen Bildjuridik – bilder, video och GDPR som går den 7:e mars och 23 april 2023. Läs mer och anmäl dig här.