Kategori: Okategoriserad

Advokatfirman MarLaw är en meriterad affärsjuridisk advokatfirma, specialiserad på svensk och internationell marknads- och immaterialrätt, IT-rätt, GDPR samt avtalsrätt. Byrån som grundades 1969 är främst verksam inom medie- & reklamområdet och våra klienter är företrädesvis marknadsföringsintensiva bolag, reklam- och mediebyråer samt rättighetsinnehavare.

Vi söker nu en ny engagerad biträdande jurist att bli en del av vårt kompetenta team. Erfarenhet av arbete på en affärsjuridisk advokatfirma är meriterande. Vi söker dig med ett stort intresse för juridik – specifikt för våra rättsområden.

Vad du erbjuds:
Du kommer att arbeta i ett team som besitter stor samlad erfarenhet av marknadsföring- och immaterialrätt. Förutom sedvanliga arbetsuppgifter för en biträdande jurist ingår även avtalsskrivning, undervisning samt att förbereda och hålla seminarier och föredrag. Du erbjuds möjlighet att ta stort ansvar och att utveckla dina juridiska kvaliteter. Advokatfirman MarLaw har en unik sammanhållning och alla medarbetare värdesätts för sin kompetens och sina personliga egenskaper.

Personliga egenskaper:
Det är viktigt att du är noggrann, tar egna initiativ och prestigelös. Du ska ha en god bedömningsförmåga, vara analytiskt lagd och inte vara rädd att fatta beslut och ta ställning i juridiska bedömningar. Vi söker en medarbetare med ett stort intresse för våra rättsområden och för näringslivet i stort. Därutöver värdesätter vi en positiv inställning och din sociala förmåga.

Tjänsten förutsätter att du har goda kunskaper i svenska och engelska i såväl tal som skrift. Det är meriterande med erfarenhet inom rättsområdena marknads- och/eller immaterialrätt samt GDPR.

Ansökan:
Din ansökan ska bestå av CV, ett personligt brev och en kort beskrivning av varför du söker dig till Advokatfirman MarLaw. Din ansökan ska även innehålla betygskopior från svensk juristutbildning samt vitsord från domstol vid fullgjord tingstjänstgöring. Andra intyg och meriter är naturligtvis välkomna.

Vi har möjlighet att erbjuda en anställning från mitten av september 2024. Anställningen inleds med 6 månaders provanställning som ämnar övergå till en tills vidareanställning. Vi håller intervjuer löpande. Varmt välkommen att skicka din ansökan till intresseanmalan@marlaw.se.

Välkommen till Marknadsrättsdagen!

Som marknadsförare och kommunikatör ligger fokus oftare på kreativitet än på juridik. Men de senaste årens snabba juridiska utveckling inom såväl dataskydd och personuppgifter som cookies, tvingar oss att ha en god översyn för att inte riskera kostsamma sanktioner.

Marknadsrättsdagen 2024 ger dig en uppdatering på alla nyheter som du behöver ha koll på för att kunna jobba med marknadsföring på ett juridiskt korrekt sätt samtidigt som du får den önskade effekten. Du får en uppdatering på hur du behöver beakta GDPR i relation till bland annat profilering och när du använder pixlar på Facebook och TikTok. Du får veta mer om hur du ska tänka kring samarbeten med influencers för att skriva korrekta samarbetsavtal och undvika kostsamma sanktioner. Det blir även en uppdatering kring AI och nya regelverk kring hållbarhetskommunikation.

Under dagen varvas juridiska pass med praktiska exempel från verkligheten, på så sätt får du med dig konkreta exempel som du kan applicera på din egen verksamhet.

I samarbete med Tidningsutgivarna, Fojo, Journalistförbundet, Medieledarna, Reklamombudsmannen, Schibsted, Sveriges Tidskrifter och Utgivarna kommer vi i sommar vara på plats under Almedalsveckan för att arrangera och delta i bland annat olika seminarier och panelsamtal. Allt kommer att ske under två dagar, onsdagen den 26 juni samt torsdagen den 27 juni.

Mer information och program för dessa två dagar kommer uppdateras löpande här och på övriga sociala kanaler.

Vi är mycket glada och stolta att kunna meddela att Advokatfirman MarLaw blivit rankade i Legal 500 inom kategorin intellectual property and media.

Legal 500 genomför årligen en global undersökning om kvalitén på advokatbyråer genom att ge klienternas en möjlighet att uttala sig om sin upplevelse med byrån. Läs mer här.

En konstnär i Kina har genom en kombination av ca 150 olika instruktioner skapat, och upprepade gånger återskapat, en bild av en kinesisk flicka i AI-verktyget Stable Diffusion. Till följd av att konstnären återskapat bilden ett flertal gånger och då konstnärens kreativa val och specifika instruktioner resulterade i bilden ansåg kinesisk domstol att bilden var AI-assisterad och inte AI-genererad. Konstnären fick därmed upphovsrätt på bilden. Advokat Katarina Ladenfors gör en reflektion av målet.

Får att få upphovsrätt krävs att upphovsmannen gjort fria och kreativa val. Det krävs också att materialet är skapat av en människa. Hitintills har man inte bedömt att AI-genererat material är resultatet av en människas fria och kreativa val. Det finns flera mål som avgjorts i USA och det pågår rättsprocesser om AI.

Upphovsrättsmålet om AI-bilden
Referat: [(2023) Jing 0491 Min Chu No 11279]

En konstnär publicerade en bild skapad genom AI-verktyget Stable Diffusion på den kinesiska motsvarigheten till Instagram, Xiaohongshu. Bilden var märkt med konstnärens id på plattformen i nedersta högra hörnet. Bilden användes senare av en författare i en artikel publicerad på en annan plattform, men då utan id-beteckningen eller annan hänvisning till konstnären. Konstnären stämde därför författaren för upphovsrättsintrång vid Beijings domstol.

En fråga i målet var huruvida konstnären hade skapat bilden genom assistans från AI-verktyget, och att han därmed var att anse som skaparen av bilden, eller om AI-verktyget skapat bilden genom assistans från konstnären, varpå konstnären inte kan hävda upphovsrätt.

Domstolen fann att bilden var originell och hade upphovsrätt samt att konstnären var upphovsman till bilden. Domstolen resonerar här att de intellektuella prestationer som krävs för att uppnå originalitet bör återspegla en fysisk persons intellektuella insats. Det krävs därmed en omfattande insats från konstnären för denne ska få upphovsrätt, och att AI-verktyget bara är ett hjälpmedel på vägen i skapandeprocessen.

I tidigare domstolsavgöranden från bl.a. USA har domstolen kommit fram till att en person som ger instruktioner till ett AI-verktyg inte kan få upphovsrätt eftersom slutresultatet av bilden är oförutsägbart. I detta fall kunde konstnären dock visa att han med hjälp av kreativa val och omfattande instruktioner lyckats skapa och återskapa bilden upprepade gånger. Bilden var därmed inte AI-genererad utan AI-assisterad och konstnären fick upphovsrätt till bilden och journalisten gjorde intrång i konstnärens upphovsrätt genom att använda bilden.

Om en domstol inom EU skulle göra samma bedömning i en liknande situation är oklart. Praxis får utvisa hur vi ser på AI-genererade eller AI-assisterade bilder i framtiden.

Lär dig mer om Bildjuridik!
När det gäller AI och bilder finns fler aspekter att tänka på; vad innebär det att ladda upp eget material i AI-databaser? Vad ger man för rättigheter till databasen och finns det risker ur ett GDPR-perspektiv om materialet innehåller bilder på människor? Det och mycket mer kommer vi att gå igenom under kursen Bildjuridik – bilder, video och GDPR som går den 7:e mars och 23 april 2023. Läs mer och anmäl dig här.

Bildjuridik – Bilder, video och GDPR

Bilder och video sprids rekordsnabbt via en rad olika kanaler, inte minst i sociala medier. Men många gånger råder oklarhet kring hur materialet får användas. Vilka avtal finns med fotografer och leverantörer och vad gäller enligt GDPR när vi avbildar människor? Numera är det också enkelt att skapa bilder med hjälp av AI men frågan är vad det innebär ur ett juridiskt perspektiv.

Den mycket uppskattade utbildningen Bildjuridik är uppdelad på två avsnitt som antingen kan följas var för sig eller som en samlad kurs. Utbildningen ger uppdaterad genomgång av vad som gäller vid alla former av bildhantering.

Utbildningen vänder sig till alla inom myndigheter, kommuner, landsting, företag, museer, organisationer och föreningar som har ansvar för eller arbetar med film, bilder i tryck, i sociala meder, på webben samt med bild- och videoarkiv eller dataskyddsombud.

Del 1 är inriktad på grundläggande bildjuridik och omfattar 3 timmar.

Ur programmet:

• Upphovsrätt och bilder – grundläggande upphovsrätt med inriktning på bild och film.
• AI-genererade bilder – hur kan vi använda bilder som skapats via en AI-databas? Vilka risker och möjligheter innebär AI?
• Bilder och video som tas av anställda inom organisationen. Vem äger rättigheterna?
• Upphovsrätt till innehållet i bilden. En känd tavla syns i bakgrunden; vad gäller?
• Vad får/ska lagras i arkivet? En digital bild/video som köpts för en enstaka publicering – ska den raderas efter publiceringen?
• Bildvävning på nätet och i sociala medier samt genomgång av länkning.
• Avtalsfrågor – vad är det vi köper och hur regleras användning och ersättning?
• Bilder som köps från bilddatabaser på nätet eller Creative commons – hur säkras användningen?

Del 2 fokuserar på GDPR och omfattar 3 timmar.

Ur programmet:

• Bildanvändning och GDPR – vilka rutiner krävs? När ska samtycke användas och fungerar avtal?
• Hur ska du tänka när du fotograferar och filmar inom organisationen? Vad säger till exempel GDPR om att filma föreläsningar där anställda förekommer?
• Hur ska du tänka när du vill använda bilder på barn och vad gäller vid fotografering i skolan?
• Vad gäller för bildanvändning i sociala medier och när gäller GDPR?
• GDPR och ansiktsigenkänning – är det framtidens teknik?
• Schrems II och det nya ramverket Data Privacy Framework. Vad innebär det nya avtalet mellan EU-kommissionen och USA när det gäller hanteringen av bilder i sociala medier?

Utbildare
Advokat Katarina Ladenfors, Partner på Advokatfirman MarLaw.

Tillfället är:

• 27 augusti 2024

Du kan anmäla dig till del 1, del 2 eller båda.

Antalet platser är begränsade för att ge utrymme för diskussion och frågor.

Pris: 3.900 kr ex moms per delkurs
10% rabatt vid anmälan till båda delkurserna

Anmälan 27 augusti

 

Advokaterna Daniel Tornberg och Martin Zeitlin fortsätter den nyetablerade traditionen med att summera marknadsföringsrättsåret. Rapporten är en summering av den utveckling som skett inom marknadsföringsrätten år 2023. Bland annat har Sveriges dyraste marknadsföringsrättsliga tvist avslutats. Tillsynen har nästan dubblat antal granskningar samtidigt som det skett en minskning av antalet domstolsprocesser. Advokaterna delar även med sig om sina förväntningar för år 2024.

Läs mer här

Sedan förra årets viktiga lagändringar har Konsumentverket drivit ett mindre antal tillsynsärenden som berör regleringen om prisinformation och den nya ”trettiodagarsregeln”. Regeln innebär kortfattat att näringsidkare vid kommunicering av prissänkningar av en produkt måste ange det lägsta priset som tillämpats de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Konsumentverket har noterat att förarbetena och lagen är delvis otydliga. Konsumentverkets syfte med ställningstagandet är att tydliggöra samt komplettera bestämmelserna i prisinformationslagen (2004:347).

Konsumentverket förtydligar inledningsvis att tidigare pris alltid ska anges när en näringsidkare ger intryck av att det skett en prissänkning av en produkt. Konsumentverket går sedan in på relationen mellan marknadsföringspåståenden och prisangivelser. Näringsidkaren är skyldig att ange tidigare pris vid användning av påståenden som exempelvis, ”slutförsäljning”, ”erbjudande”, ”kampanj” eller andra liknande uttryck som ger intryck av en prissänkning. När det gäller fastställandet av tidigare pris menar Konsumentverket att det inte är tillåtet att beräkna en prissänkning utifrån ett annat referenspris än vad som framgår av trettiodagarsregeln. Detta oavsett hur prisfördelen kommuniceras till konsumenterna. Konsumentverket anger vidare att det tidigare priset måste kommuniceras i omedelbar närhet till det (nya) nedsatta priset (med liknande eller samma format). Slutligen avslutar Konsumentverket ställningstagandet med att fastställa att det typiskt sett inte får anges något annat referenspris än vad som framgår av trettiodagarsregeln. Detta kan få stor betydelse i förhållande till användningen av begrepp som ”rekommenderat pris”, ”outletpris” och liknande uttryck.

Ställningstagandet har redan trätt i kraft och kan tillämpas sedan den 9 oktober 2023, vilket är nära inpå stundande Black Friday och reaperioden därefter.

Advokatfirman MarLaw bistår med rådgivning gällande era frågor om prisinformation inför den kommande reaperioden – ta gärna en kontakt med oss här.

Om du vill veta mer om vad ställningstagandet innebär håller Advokatfirman MarLaw ett seminarium om ämnet den 8 november.

Tid: 09:00 – 10:00.
Observera att antalet personer är begränsat och att inget deltagande online är möjligt.

Plats: Advokatfirman MarLaw, Nybrogatan 11, 5 tr

Pris: 1 295 kr ex moms. Avgiften faktureras.

Anmäl dig på knappen nedan eller klicka HÄR. Sista anmälningsdag är måndagen den 6 november.

Anmälan

 

Lunchwebbinarium torsdag 9 november kl. 12.00-13.00

Under sommaren kom Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) med beslut som förbjöd ett antal företags användning av Google Analytics då den ansågs i strid med europeiska dataskyddsförordningen (GDPR). Två av bolagen fick dessutom en sanktionsavgift varav en var på 12 miljoner kronor.

Någon vecka senare fattade EU-kommissionen beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter mellan EU och USA för amerikanska bolag anslutna till det så kallade EU-U.S. Data Privacy Framework (DPF).

Under detta kostnadsfria webbinarium behandlas relevanta frågeställningar i anledning av organisationers användning av Google Analytics.

• Innebär DPF att de nu är fritt fram att använda Google Analytics?
• Vad bör organisationer tänka på om de använder Google Analytics?
• Vad händer om DPF förklaras ogiltigt i likhet med tidigare beslut om adekvat skyddsnivå mellan EU och USA?
• Vilka säkerhetsåtgärder bör organisationer vidta för att uppfylla GDPR:s grundläggande principer?
• Vilka krav ställs för användning av cookies på webbplatser?
• Hur ser de tekniska möjligheterna ut för att GDPR-säkra användningen av Google Analytics?

Inledningsvis går advokat Sandra Hanson igenom de juridiska frågeställningarna och ger praktiska tips kring hur organisationer kan GDPR-säkra sin nuvarande och framtida användning av Google Analytics.

Maxwell Stanford från Garfield Digital ger en enkel översikt för hur tekniken bakom Google Analytics fungerar och vilka åtgärder som finns för att ge organisationer kontroll över hur personuppgifter delas med Google.

Sandra Hanson är advokat verksam vid Advokatfirman MarLaw AB och är bl.a. specialiserad på marknadsföringsrätt och integritetskyddsjuridik.
Hon har över tio års erfarenhet av dataskyddsfrågor och företräder klienter i domstol samt vid tillsynsärenden hos IMY.
Maxwell Stanford är konsult inom performance marketing och analys.
Han har jobbat med Google Analytics sen 2006 och är medgrundare till digitalbyrån Garfield Digital och SaaS-tjänsten Filterly.

Datum: 9 november 2023
Tid: 12:00 – 13:00.
Plats: Online
Pris: Kostnadsfritt

Anmälan: 
Anmäl dig på knappen nedan eller klicka HÄR.

Anmälan

 

 

 

Åter tillåtet att behandla personuppgifter i USA?

Den 10 juli 2023 meddelade EU-kommissionen ett nytt beslut om adekvat skyddsnivå för överföring av personuppgifter baserat på det transatlantiska ramverket EU-US Data Privacy Framework (”DPF”) som har ingåtts mellan EU och USA.  Beslutet innebär att USA numera anses erbjuda ett skydd likvärdigt det som ges inom EU avseende de registrerade och deras personuppgifter. I praktiken innebär detta att bolag och organisationer inom EU numera får överföra personuppgifter till amerikanska bolag och organisationer som har anslutit sig till och blivit certifierade under DPF utan att exempelvis behöva förlita sig på EU-kommissionens standardavtalsklausuler i kombination med kompletterande skyddsåtgärder. Certifikatet under DPF innebär att den anslutna organisationen har åtagit sig att följa de riktlinjer som återfinns i DPF, och ramverket i sig kommer att administreras och överses av den amerikanska myndigheten US Department of Commerce.

De åtgärder som USA har vidtagit för att erbjuda ett tillräckligt skydd för de registrerade är bland annat att amerikanska underrättelsetjänsters möjlighet att begära åtkomst till EU-medborgares personuppgifter numera är begränsad till vad som är nödvändigt och proportionerligt för att skydda den nationella säkerheten, samt att det har inrättats en självständig domstol (Data Protection Review Court) dit den registrerade kan klaga om denne har fått sina personuppgifter utlämnande till en amerikansk underrättelsemyndighet.

Det åligger fortfarande ett ansvar hos organisationen inom EU som överför personuppgifterna att säkerställa att den mottagande organisationen i USA faktiskt innehar ett certifikat under DPF. Ni hittar certifierade organisationer här: https://www.dataprivacyframework.gov/s/participant-search. Om den mottagande amerikanska organisationen är med i listan och har ett certifikat under DPF, får tredjelandsöverföringen ske utan några ytterligare eller kompletterande skyddsåtgärder.

EU-kommissionens adekvansbeslut med anledning av DPF ska revideras regelbundet av EU-kommissionen tillsammans med bland annat företrädare från europeiska dataskyddsmyndigheter och relevanta amerikanska myndigheter. Den första utvärderingen av beslutet ska ske ett år efter dess ikraftträdande i syfte att säkerställa att de åtgärder som angetts i ramverket har implementerats och fungerar effektivt i praktiken.

Även intresseorganisationen none of your business (”NOYB”) som var drivande i ogiltighetsförklaringarna av de tidigare transatlantiska ramverken mellan EU och USA – Safe Harbor-avtalet och Privacy Shield-avtalet – har kritiserat DPF och har publikt gått ut med att de vid behov återigen kommer att utmana EU-kommissionens adekvansbeslut. Vi håller oss i dessa avseenden löpande uppdaterade av rättsutvecklingen.

Vilka åtgärder behöver svenska verksamheter vidta?

EU-kommissionens adekvansbeslut med anledning av DPF föranleder flera förändrade krav på svenska bolag och organisationer. Vi rekommenderar därför en översyn av er dokumentation och era policys.

Följande åtgärder betraktar vi som prioriterade:

• Varje verksamhet bör kartlägga vilka amerikanska organisationer som mottar personuppgifter genom tredjelandsöverföringar, samt kontrollera och säkerställa att samtliga amerikanska mottagare innehar ett certifikat under DPF.
• Varje verksamhet bör upprätta en intern rutin om regelbundna och löpande kontroller avseende giltigheten av amerikanska organisationers certifikat under DPF.
• Varje verksamhet bör se över och justera deras integritetspolicy för att ta höjd för de nya förändringarna som DPF innebär för tredjelandsöverföringar.
• Varje verksamhet bör se över och justera deras personuppgiftsbehandlingsregister för att denna ska reflektera den nya överföringsmekanismen som DPF innebär.

Advokatfirman MarLaw bistår med översyn och nödvändiga uppdateringar av era integritetspolicys vid behov, ta i så fall en kontakt med oss här.