MarLaw har genom Advokaterna Daniel Tornberg och Martin Zeitlin framgångsrikt företrätt branschföreningen för Sveriges ledande mineralullsföretag Swedisol mot bolagen Hunton A/S och AB vid Patent- och marknadsöverdomstolen i mål rörande miljöpåståenden. Läs mer i Swedisols pressmeddelande och ta del av domen här.
För frågor om domen juridiska betydelse kontakta Advokat Daniel Tornberg, daniel.tornberg@marlaw.se
ICC Sweden lanserar uppdaterade riktlinjer för ansvarsfull marknadskommunikation om miljö och klimat. Syftet är att förbättra användningen av miljöpåståenden i marknadskommunikation och att vägleda företag att kommunicera sitt miljö- och klimatarbete på ett etiskt och vederhäftigt vis. Läs pressmeddelande här.
I samband med de uppdaterade riktlinjerna, lanseras även en ny officiell ICC-kurs om ansvarsfull kommunikation. Kursens innehåll har utvecklats av Advokatfirman MarLaw på uppdrag av ICC Sweden, Sveriges Annonsörer och Sveriges Kommunikationsbyråer (KOMM). Daniel Tornberg, advokat och partner på Advokatfirman MarLaw och Alexander Jute advokat och partner på Advokatfirman MarLaw håller i utbildningen.
Ett moderniserat konsumentskydd (Regeringens proposition 2021/22:174) ställer högre och tuffare krav på marknadsföring riktad mot konsumenter. Dessutom föreslås att sanktionerna ska bli kraftfullare, likt GDPR med belopp upp till 4 % av ett bolags årsomsättning. Advokatfirman MarLaws VD Daniel Tornberg redogör för effekterna av det nya direktivet i en intervju nedan.
Vad innebär de nya konsumentskyddsreglerna?
De innebär en avsevärd höjning av sanktionsavgifterna när det gäller överträdelser av marknadsförings- och konsumentskyddsbestämmelser. Sanktionsnivåerna inom GDPR har fått ett väldigt stort genomslag i näringslivet, vilket man har tittat på och här beslutat om en sanktionsnivå på 4 % av ett bolags årsomsättning. Det innebär att affärsriskerna för ett bolag som inte har rutiner för att inte överträda den här typen av lagstiftning kan bli betydande.
Vad är bakgrunden till de nya reglerna?
Bakgrunden är att EU-kommissionen via undersökningar har kunnat konstatera att efterlevnaden på marknaden från marknadens aktörer inte fungerar. För att komma till rätta med det tycker man att man behöver införa mer avskräckande sanktioner för att öka efterlevnadsnivån. Dessutom har man noterat att lagstiftningen släpar efter i vissa avseenden, framförallt när det gäller digital kommunikation. Eftersom man har sett ett behov av en moderniserad syn på marknadsföring i digital miljö införs nu en rad regler gällande densamma. Ett par av de mest centrala frågorna är prisinformation där man ser att de kampanjer som förekommer i en digital miljö kanske inte alltid utgår ifrån ordinariepriser som tillämpats i praktiken. Därför inför man nu en regel om att ett företag måste kunna visa att man tillämpat ett pris i minst 30 dagar innan det får kommunicerar prissänkning med grund i ordinariepriset. Andra exempel är konsumentrecensioner, vilka ju är väldigt vanliga idag, och huruvida det finns riktiga konsumenter bakom recensionerna eller ej. Ett annat exempel är erbjudanderankningar i digital miljö där man i vissa fall kan ifrågasätta hur rankningarna görs. Där efterfrågas information om vad som ligger bakom att jag som konsument blir presenterad en viss rankning på ett visst sätt. Har företaget betalat sig upp i rankning eller är det mina digitala fotspår som avgör vad som presenteras för mig eller något annat. Här ställs krav på tydligare information.
Vad är de viktigaste åtgärderna att vidta för företag som riktar sig till konsumenter?
Som företag måste betrakta även det här området som ett viktigt complianceområde där det bör tillsesatt marknadskommunikationen följer den lagstiftning som gäller för att undvika att exponera sig mot de nya sanktionerna. Har man som företag inte interna möjligheter bör man snarast ta hjälp att upprätta eller gå igenom de rutiner som finns i dagsläget för att säkerställa att onödiga affärsrisker undviks.
Inom snar framtid ska det nyligen antagna EU-direktivet om visselblåsning implementeras i svensk rätt och kommer därmed att ge visselblåsare ett starkare skydd. I den utredning som publicerats framgår att en ny lag ska ersätta den nuvarande visselblåsarlagen. Den nya lagen kommer att innefatta en mängd detaljerade krav och är tänkt att träda i kraft den 1 december 2021. Det huvudsakliga syftet med den nya lagen är att göra det tryggare, säkrare och enklare att rapportera om missförhållanden inom en organisation.
Vad är visselblåsning?
Visselblåsning innebär att en person slår larm om att oegentligheter skett inom en organisation. Syftet är att upptäcka missförhållanden och fenomenet utgör en viktig funktion i samhället. Ofta sker det genom att en person uppmärksammar ett missförhållande inom den egna organisationen och rapporterar detta till närmaste chef eller ledning. Av förklarliga skäl kan sådan rapportering vara obehaglig och kan i värsta fall även leda till repressalier i form av uppsägning, avskedande eller utanförskap på arbetsplatsen.
Vad innebär den nya lagen?
Den nya lagen kommer att innebära att samtliga verksamheter inom den privata sektorn med minst 50 anställda kommer att vara skyldiga att införa ett internt visselblåsarsystem. Även offentliga aktörer av en viss storlek, alla kommuner samt vissa verksamheter inom finansiell sektor och ett antal myndigheter som ansetts som behöriga ska uppfylla kraven i lagen om ett internt visselblåsarsystem. Möjlighet till trygg visselblåsning möjliggör även för ett säkert antikorruptionsarbete. Det ställs krav på att personer eller företag som innehar en visselblåsarfunktion ska vara självständiga och oberoende i relation till företaget. Det ställer i sin tur specifika krav på hur berörda organisationer arrangerar sina visselblåsarsystem.
Den nya lagen innebär ett skydd mot repressalier för uppgiftslämnaren vid missförhållanden inom en organisation. I de fall arbetsgivaren bryter mot bestämmelsen innebär den nya lagen även en lagstadgad skadeståndsskyldighet för de arbetsgivare som utfärdar repressalier för de arbetstagare som tillämpar visselblåsning. Med repressalie anses i det här fallet vara allt från uppsägning till försämrade villkor på arbetsplatsen. Det nya lagförslaget innebär också samma skydd för en bred krets av personer kring arbetsplatsen, däribland inhyrd personal, volontärer, praktikanter och aktieägare. Lagen innehåller även ett skydd för visselblåsare som lämnar uppgifter där det anses vara av allmänt intresse att uppgifterna kommer fram.
Larm som inkommer till organisationen från uppgiftslämnare ska hanteras av särskilt utvalda personer eller enheter. Det är väsentligt att de personer eller den enhet som blivit utvalt att hantera de larm som kommer in är oberoende och självständiga. Kraven innebär att den som utsetts självständigt ska kunna bedöma de uppgifter som inkommit samt att ingen ska kunna begära att få ta del av de uppgifter som lämnats.
Arbetsmiljöverket föreslås bli tillsynsmyndighet. Om arbetstagaren inte uppfyller kraven i lagen kan tillsynsmyndigheten utfärda ett föreläggande om att organisationen ska vidta åtgärder, vilka i vissa fall kan förenas med vite.
Advokatfirman MarLaw erbjuder en visselblåsartjänst via Lantero, läs mer om tjänsten här.
Vi på Advokatfirman MarLaw är historiskt ledande när det gäller antal tillsynsärenden hos Konsumentverket/Konsumentombudsmannen. Under byråns långa historia har vi alltid haft pågående tillsynsärenden hos Konsumentverket och domstolsmål mot Konsumentombudsmannen. Vår absolut vanligaste motpart är myndigheten. Detta ger oss en ledande spetskompetens när det gäller myndighetens tillsynsarbete på den svenska marknaden.
Vad gör Konsumentverket/KO?
Konsumentverket är en svensk myndighet som utövar tillsyn över framförallt marknadsföring och avtal gentemot konsumenter. Ärenden inleds och handläggs av Konsumentverket och kan hamna hos Konsumentombudsmannen (KO) för ytterligare åtgärd. Myndigheten utövar tillsyn över bland annat marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, distansavtalslagen, prisinformationslagen, konsumentkreditlagen, spellagen, alkohollagen, lag om betaltjänster, lagen om tobak och liknande produkter med flera. I vissa fall är tillsynen uppdelad mellan Konsumentverket och andra myndigheter där Konsumentverkets tillsynsområde i regel kretsar kring marknadsföring.
Under senare tid har Konsumentverket/KO både fått större tillsynsbefogenheter och utökade sanktionsmöjligheter. Från lagstiftningshåll är även ytterligare skärpningar att vänta. När det gäller övriga uppgifter utfärdar Konsumentverket vidare vissa föreskrifter och rekommendationer som kan utgöra uttryck för så kallad god marknadsföringssed.
Vad händer om ett företag får ett brev?
Konsumentverket skickar varje månad en mängd olika brev till företag inom ramen för tillsynsarbetet. Grunden till breven kan vara klagomål från konsumenter, mediala uppgifter, andra tips eller genom myndighetens eget initiativ. När företagen får brev finns det en skyldighet att yttra sig över innehållet och Konsumentverket eftersträvar vanligen frivilliga rättelser. Konsumentverket redogör i breven för sin bedömning och begär svar inom en viss tid.
Beroende på svaret kan ärendet avskrivas, fortsätta genom ytterligare brevväxling eller tas till Konsumentombudsmannen för beslut om åtgärd.
Viktigt att tänka på att det finns inget som hindrar Konsumentverket att använda informationen som lämnas till myndigheten mot företaget. Detta innebär att information som framkommer genom tillsynsbrev och skriftväxlingen därtill kan få avgörande betydelse om ärendet fortlöper.
Vad för befogenheter har myndigheten?
När det gäller tillsyn kan det förenklat sägas att det är KO som sitter på de skarpa befogenheterna. Om ett ärende hamnar på KO:s bord kan det därför antas att ett ingripande mot företaget blir aktuellt. KO har en rad befogenheter till hjälp i sitt tillsynsarbete. Dels kan KO förelägga var och en att yttra sig eller tillhandahålla handlingar som krävs för tillsynen. Myndigheten kan även begära inspektion av lokaler och då även begära in upplysningar på plats. En ny befogenhet är att KO även får genomföra testköp hos företag med dold identitet för att samla in bevisning.
KO kan ingripa mot ett visst handlande av företag genom att meddela föreläggande. Detta kan ske genom att meddela förbud eller ålägganden. Ett föreläggande ska förenas med vite om det inte i undantagsfall anses vara obehövligt. Om inte föreläggandet överklagas får det samma status som en lagakraftvunnen dom. Detta innebär att utformningen av föreläggandet är mycket viktigt och utformningen kan ibland diskuteras med myndigheten.
Förelägganden enligt ovan får bara meddelas av KO i mål som inte är av större vikt. I andra fall kan KO välja att väcka talan genom att ge in en stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen. Talan kan avse förbud eller ålägganden avseende företagets handlande förenat med vite. Därutöver kan ibland en så kallad marknadsstörningsavgift bli aktuellt – något som kan liknas vid ett bötesbelopp. Marknadsstörningsavgiften kan som lägst vara 10 000 kr och som högst 10 000 000 kr. KO brukar även kräva ersättning för sina rättegångskostnader och i sällsynta fall kan även skadestånd dömas ut i domstol. Domar medför ofta publicitet och får i regel spridning genom bland annat publicering på webben av Konsumentverket/KO. Patent- och marknadsdomstolens domar kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen.
När bör företag söka rådgivning?
Vår rekommendation är att företag så fort ett tillsynsbrev kommer från Konsumentverket söker juridisk rådgivning. Detta eftersom myndigheten inte har till uppdrag att tillvarata företagens intressen och det som framkommer tidigt i breven kan få stora konsekvenser längre fram.
Vi på MarLaw agerar ombud för företag i samtliga delar av Konsumentverkets tillsynsarbete. Myndighetenskontakterna innebär en förhandling där vi utifrån vår upparbetade erfarenhet tillvaratar företagens intressen för att försöka hitta en så fördelaktig lösning som möjligt. Utöver att ta hand om skriftväxlingen kan vi verka för att få till en så enkel frivillig rättelse som möjligt. Om ärendet inte avskrivs utan hamnar hos KO är det viktigt att ett eventuellt föreläggande får en tydlig utformning. När föreläggandet väl finns på plats är det också viktigt att säkerställa att rutiner för efterlevnad finns på plats – annars kan det bli dyrt.
Om tillsynen slutligen hamnar hos domstol är advokaterna på MarLaw alltid väl rustade för en domstolsprocess.
Välkommen att ta kontakt för att höra närmare om hur vi kan hjälpa just ert företag i Konsumentverkets tillsyn.
Idag är det oerhört vanligt med så kallad influencer marketing på social media, där influencers mot betalning visar upp produkter eller tjänster för sina följare. För att skapa en förtrolig relation med sina följare är dessa marknadsföringsinlägg ofta personliga, vilket ställer höga krav på en tydlig reklammarkering. För att underlätta för influencers att följa de regelverk som finns utgav Konsumentverket under 2019 en vägledning om marknadsföring i sociala medier. Syftet var att stödja aktörer vid marknadsföring av produkter i social media.
Trots detta har Konsumentverket fortsatt motta anmälningar om bristande reklamidentifiering på social media och fått indikationer på att regelverket inte följs. Konsumentverket valde därför att genomföra en granskning med syfte att identifiera eventuella brister i reklamidentifiering på sociala medier. Det var ett 50-tal influencers Instagramkonton som granskades under en vecka och omfattade både de permanenta inläggen och de temporära så kallade ”Instagram Stories”. Konsumentverket har i granskningen identifierat de inlägg som sannolikt utgör marknadsföring, alltså inlägg där influencern visar upp en näringsidkares produkter eller tjänster enligt en uttrycklig eller underförstådd överenskommelse mot någon form av ersättning.
Kraven på reklammarkering av inlägg i social media ställs högt på grund av dess natur, där betalda inlägg varvas med andra inlägg och användare scrollar genom innehåll på ett selektivt sätt. Kravet är att genomsnittskonsumenten vid en flyktig kontakt med inlägget ska förstå att det rör sig om marknadsföring. Vid en bedömning av om ett inlägg är tillräckligt tydligt reklammarkerat ska en helhetsbedömning göras, där dels saker som placering av text, textstorlek och kontrastfärger påverkar. Det går därmed inte att säkert säga att ett visst uttryck eller ord, såsom ”i samarbete med [företag]” medför att inlägget uppfyller kraven för reklamidentifiering. Även om influencern markerar inlägget med ”i samarbete med [företag]”, kan det alltså ändå utgöra vilseledande marknadsföring, exempelvis i de fall då markeringen är för inbäddad bland annan information.
Med anledning av detta har Konsumentverket särskilt granskat Instagrams standardmarkering för marknadsföring vilken är ”Betalt samarbete med [företag]”.
Markeringen är placerad i det övre vänstra hörnet, tätt inbäddad mellan profilnamn, profilbild och inläggets bild. Markeringen förekommer i svart text mot vit bakgrund eller tvärtom. Markeringen har även mindre textstorlek än profilnamnet och övrig text i inlägget. Med hänsyn till att markeringen är relativt liten, har låg kontrast mot bakgrunden och konkurrerar med övrig, ofta mer framträdande information innebär detta en risk för att konsumentkollektivet inte uppfattar markeringen tillräckligt snabbt. Därför gjorde Konsumentverket bedömningen att standardmarkeringen inte alltid kan anses uppfylla kraven för reklamidentifiering. Konsumentverket har efter granskningen valt att låta influencers rätta till eventuella brister frivilligt, men om det inte blir någon förbättring på området är det troligt att tillsynsärenden är att vänta. Vad som framgår med tydlighet efter granskningen är den fortsatta trenden med höga krav på reklammarkeringen för influencers på social media.
Visste du att vi på Advokatfirman MarLaw erbjuder interimupplägg där en jurist från oss arbetar på plats i er verksamhet. Om ni snabbt behöver fylla en plats inom er organisation under en längre eller kortare tid, är i behov av specialistkompentens inom något av våra rättsområden eller helt enkelt behöver hjälp i ett specifikt projekt kan ett interimupplägg vara den rätta lösningen för er.
Vi har möjlighet att erbjuda en jurist på plats hos er för att arbeta med era frågor, hjälpa er att säkra era affärer och bolagets kommunikation. Vi har expertkompetens för era frågor inom marknadsrätt, IP och dataskydd. Oavsett om ni behöver hjälp med reklam- och varumärkesfrågor, GDPR, IP/IT-rätt eller helt enkelt en bolagsjurist in-house på hel -eller deltid.
Ett interimupplägg kommer med många fördelar. Ni erbjuds bred och gedigen kompentens vilket innebär såväl en expertkonsult som bolagsjurist i en och samma person. Kanske behöver ni inom kort tid fylla en plats i er organisation under en längre eller kortare tid, hjälp i ett specifik projekt eller är helt enkel i behov av specialistkompetens inom något av våra rättsområden.
Varmt välkommen att kontakta Cecilia Torelm Tornberg, advokat och partner på Advokatfirman MarLaw, vid frågor och kostnadsförslag.
cecilia.torelm@marlaw.se eller mail@marlaw.se
M +46 73 359 50 68
Den europeiska konsumentorganisationen (BEUC) riktar i en ny rapport hård kritik mot Tiktok eftersom plattformen anses utnyttja barn genom att rikta smygreklam och tillämpa obegripliga användarvillkor. BEUC redovisar en stor mängd fall av dold reklam som riktas mot barn. Detta görs bland annat genom att företag lanserar så kallade utmaningar där barn uppmanas att spela in videoklipp om det specifika företagets produkt. Tiktoks användarvillkor består i text som anses svår att förstå för målgruppen bestående av barn och unga – BEUC riktar kritik även mot formuleringen av användarvillkoren.
Sveriges konsumenter kritiserar Tiktok för att företagets affärsidé delvis är att låta företag rikta vilseledande reklam direkt mot barn. I och med den smygreklam som riktas mot barn i appen har nu Sveriges konsumenter anmält Tiktok till Konsumentverket för att uppmana till att regelverket bör stramas åt och att den gråzon som en del företag på Tiktok agerar inom blir tydligare reglerad.
Den nya social mediaplattformen Clubhouse från USA har nyligen lanserats i Sverige. Plattformen är ett digitalt chattforum där användare kan starta röstsamtal och där alla som använder plattformen kan ansluta sig till samtalet. Samtalen sparas inte efter att de avslutats.
En uppmärksammad händelse föregående helg har aktualiserat diskussion kring vad som får och inte får sägas i samtalsrummen. Sociala medier är inget som undgår ordinarie lagstiftning varför brott som förtal kan bli aktuella i samtalsrummen hos Clubhouse. I dagsläget verkar det inte finnas någon begränsning för antalet personer som kan befinna sig i ett samtalsrum varför spridningsvillkoret för förtal kan uppfyllas. Att samtalen inte sparas har ingen betydelse ur förtalssynpunkt.
Det är möjligt att den så kallade webbsändningsregeln som återfinns i yttrandefrihetsgrundlagen blir aktuell för Clubhouse. Regeln innebär att en schemalagd livesändning som görs tillgänglig för allmänheten kan falla inom ramen för grundlagsskyddet och därmed behöva en ansvarig utgivare. När en ansvarig utgivare finns blir även de ansvariga för potentiella brottsliga påståenden som sker i samtalsrummet om påståendena bryter mot grundlagen. Huruvida webbsändningsregeln kommer vara aktuell för Clubhouse är dock oklart i dagsläget.
Djupare utredning från MarLaw avseende Clubhouse följer.
Vi är mycket glada och stolta att kunna meddela att Advokatfirman MarLaw återigen blivit nominerad till Årets Advokatbyrå.
Årets Advokatbyrå är en årlig kvalitets- och branschstudie där klienter till svenska affärsjuridiska advokatbyråer får möjlighet att utvärdera relationen med sin advokatbyrå under året som gått. Läs mer här.